Med en så lång historia Sverige så är det intressant att trumman inte spelat en större roll i folkmusiken. Trots ett kyrkligt förbud och dess primära funktion inom militären så har trumslagning skett på flera håll
i landet. Trumma har använts som ljudredskap, och som instrument. spelats till dans samspel med melodi.
Defitinition
Kärt barn har många namn, Vad man idag kan kalla marschtrumma eller reptrumma har oli. Samma instrument kan ha helt olika namn och dessa begrepp speglar ofta konstruktion, funktion, geografi, tidsperiod, utövare eller publik.
Exempel på begrepp för reptrumma är:
Fältrumma
Reptrumma
Tvåfällstrumma
Rasseltrumma
Virveltrumma
Marschtrumma
Militärtrumma
Paradtrumma
Skallgångstrumma
Vargtrumma
Signaltrumma
Idag förekommer begreppet 'värendstrumma' i folkmusiksammanhang. Detta är ett begrepp jag antar Magnus Gustafsson myntade någon gång på 90-talet när han belyste trumtraditionen som skett i just Värend i Småland. Folklig trumslagning har inte begränsat sig till Värend.
Förbudet
1686 fick Sverige en ny kyrkolag. Inge brudeskara må komma med
Förbudet av trumslagning kan ha olika syften
Begränsa användandet av militäraföremål?
En slags öveflödsordning
Skydda spelmän och kyrkomusikernas monopol på "musikmarknaden". Stänga ute militärmusiker
Bytrumman
Under 1700-talet började armén ersätta sina trätrummor med trummor gjorda av mässing. Många trätrummor fick då nya hem uti byarna tack vare mönsterbyordningen som infördes år 1742. I mönsterbyordningen nämns ”Trumslag af en pinna” som ett möjligt redskap för sammankallnande av byn. Detta gav byåldermannen tillåtelse att bruka trumman i syfte att sammankalla byn. citat:blah blah #7
Trumman blev då en "bytrumma" och var ett signalinstrument tillika hornet, luren och budkaveln. Bytrummans utbredning sträckte sig över östra delen av götaland, från norra skåne upp till södra uppland, ända ut på götalands östkust och skärsgårdar. Vanligast var den i sydöstra Närke som sedan 1600-talet stått i centrum för Sveriges produktion av militärtrummor. Däribland Boo, Svennevad, Sköllerstads sn.
Tillverkningen av trummor i Närke började på 1600-talet. Det var bönderna som tillverkade trummor till armén. Den första trumman tillverkades 1608 av Bengt Olsson i Flyinge.
Utifrån en inventering var trummorna i Närke tillverkade i al, därefter asp, och björk som? Sejarsnörena var i tidigare år troligtvis hampsträngar och blev senare ersatta av järntråda
Ett antal bytrummor var ”förstämda” vilket innebar att sejarsnöret hade befattats med fågelpennor – ofta gåspennor eller vassrör #8.
r. När Sigurd Erixon besökte Närke 1916 beskrev han det som ”Trummornas Land”. Sigurd både stötte på trummor och hörde talas om dem i ”snart sagt varje by”#8. Bytrummorna på Närkeslätten användes för att organisera slåtter och vid olika firanden som Valborg, Kristi himmelsfärd, och vid bymöten. Bytrummorna användes ofta då i gemensam bymarsch ibland i samspel med fiol och klarinett.
Ute på Götalands östkust, på ön Väderskär, Loftahammars sn, Tjust skärgård, finns det en särskilt gammal bytrumma – Värstrumman #8 I Skärgården hade bytrumman en lite annan funktion i brist på kyrkklockor ”rördes” bytrumman varje lördagkväll efter kl 6 mellan 1 maj - 1 oktober. annars högitdsaftnar. Signalen markerade utearbetes slut. Bytrumman användes också för att hjälpa båtar att hitta hem i dimma och mörker.
Under 1800-talet började användningen av bytrummor dö ut, till stor del p.g.a. skiftesreformer och moderniseringen av jordbruket. #7 I Närke ljöd dock bytrumman ända in på 1920-talet. #8.
Brukandet av bytrumman var alltså inte först och främst i musikaliskt syfte och gissningsvis var byåldermannen inte musikaliskt skolad. Jag skulle gissa att bruket var relativt enkelt speltekniskt.
1742 förslag till byordning, möjliga redskap för byns sammankallande ”blåsning utur en lur eller horn, ”trumslag af en pinna” och ”budkavles
Värend
... ... ... ...
...
Källor utan ordning
Gustavsson Magnus, Därnest spela, Noterat 8
Erixon Sigurd,(1978) Byalag och byaliv. Kristianstads Boktryckeri AB